assorted-title of books piled in the shelves

”Ansökan om personligassistans avslås därmed isin helhet”

Funktionsrätt har under våren samverkat med Uppsala universitets socionomprogram. Två studenter, Amanda Bravo och Sofia Edén, från programmet har skrivit ett arbete vid namn ”Ansökan om personlig assistans avslås därmed i sin helhet” om motiveringar i LSS-bedömningar där dom även gjort nedslag och tittat på enskilda fall från Uppsala kommun.

Funktionsrätt har bjudit in samtliga ledamöter i Omsorgsnämnden samt tjänstepersoner som arbetar med LSS-frågor på kommunens vård- och omsorgsförvaltning samt sina medlemsföreningar för en presentation av arbetet torsdagen den 1 september. På länken här nedan kan du läsa och ladda ner uppsatsen.

Så här skriver studenterna i sin sammanfattning av arbetet:
“Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att med utgångspunkt i LSS-bedömningar studera hur enskildas rätt till insatser förhandlas, och kan ses i relation till lag, förarbeten samt Agenda 2030, Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt Uppsala kommuns program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För att besvara syftet har utredningar och prejudicerande domar analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska avstamp är i socialkonstruktionismen och Webers teori om byråkrati. Därutöver används begreppen inkludering, exkludering, normalitet och andrefiering. Studien visar att det främst är personkretstillhörighet, samt behovets/stödets omfattning och karaktär, som har betydelse vid bedömningar. Vidare har medicinska underlag betydelse för hur både personkretstillhörighet och stödbehov bedöms. Tolkningen av begreppet goda levnadsvillkor framträder implicit i materialet. Omsorgsmässiga behov tycks premiera sociala behov. Gränser finns för vad som bedöms utgöra ett behov. Även om ett behov anses föreligga, kan det behövda stödets karaktär anses vara en annan än den som enligt riktlinjer utgör skäl för beviljande av insatser. Fokuset på omsorgsmässiga behov skiljer sig från de vägledande dokumenten, vilka nästan uteslutande betonar den sociala aspekten. Resultatet har utöver detta påvisat hur myndigheter gör generaliserade tolkningar av praxis och förarbeten för att legitimera sina beslut. Motiveringar sker genom “icke-motiveringar” som inte förankras i den enskildes situation. Även den hierarkiska kedjan inom och mellan myndigheter tycks ha betydelse för beslutsfattandet. Prejudicerande domar förändrar villkoren för stöd, vilka får konsekvenser för bedömningarna som görs på handläggande myndigheter. Det rättighetsperspektiv som finns i utredningar och domar fokuserar på villkor för tillgång till insatser snarare än erhållandet av rättigheter. I sin helhet visar studien på hur handläggare navigerar mellan olika intressen knutna till dels lagens intention, dels organisatoriska ramar, dels enskildas förväntningar. Slutsatsen dras att en reform kan behövas, där lagens verkliga intention klargörs.”