|

Vad vill Uppsalas politiker göra åt funktionsrättsrörelsens överlevnad?

Inför höstens val till Uppsalas kommunfullmäktige har Funktionsrätt skickat ut ett samlat underlag med ett antal intressepolitiska frågor som lyfter områden gemensamma för personer med bred variation av funktionsnedsättningar. Under dom kommande veckorna kommer Funktionsrätt publicera svaren från Uppsalas politiska partier i en artikelserie. Detta är den fjortonde och sista delen i serien där vi ställt frågan om funktionsrättsrörelsens framtid.

Sedan ett antal år tillbaka har funktionsrättsföreningar fått minskade föreningsbidrag från Uppsala kommun, ett bidrag som delas ut av omsorgsnämnden. Anledningen till att föreningar nu endast får beviljat delar av det ansökta bidraget, som man tidigare fick i sin helhet, är att föreningen ”bedöms inte ha en direkt anknytning till nämndens målgrupp”. Exempel på dessa föreningar är reumatikerföreningen, Astma- och allergiföreningen, Hjärt-lungföreningen, ILCO (intresseförening för stomi- och reservoaropererade), med flera. Det rör sig alltså om funktionsrättsföreningar vars funktionsnedsättning inte anses ha anknytning till omsorgsnämndens målgrupp och därför får man kraftigt nedskuret bidrag eller inget bidrag alls. Det rör sig i princip om att vissa har fel funktionsnedsättning. Det skapas en ohållbar situation för funktionsrättsrörelsen när föreningarna inte kan bedriva verksamhet på samma villkor och därför menar Funktionsrätt att kommunen som bidragsgivare bör följa samma definition av funktionsnedsättning som Funktionsrätt gör. Om sedan alla funktionsnedsättningar inte anses tillhöra omsorgsnämndens målgrupp så bör inte omsorgsnämnden vara den nämnd som ansvarar för bidraget. Funktionsrättsrådet flyttades, för att peka på att en funktionsnedsättning innefattar alla delar av samhället och inte endast omsorg, under 2020 från omsorgsnämnden till kommunledningen. Funktionsrätt anser att man bör ha samma syn på bidraget till funktionsrättsföreningar. Ett liknande hinder uppstår i relation till samlingslokaler i kommunen. Ingenstans i kommunen ser vi att det finns lokaler anpassade för samtliga funktionsnedsättningar, exempelvis allergier och överkänslighet glöms ofta bort. Ska Uppsala vara en tillgänglig stad för alla behöver lokaler finnas där funktionsrättsrörelsens olika delar kan mötas.

Fråga: Hur anser ert parti att man ska säkra funktionsrättsföreningarnas framtid och ekonomiska överlevnad?

Centerpartiet: Som ett led i att underlätta föreningarnas samarbete med kommunen anslår Centerpartiet medel för att utveckla ett integrerat bokningssystem för samtliga kommunala anläggningar. Vi vill också inrätta en Krångelombudsman för att utreda möjliga förbättringar av krångliga processer och onödig byråkrati. Centerpartiet har också budgeterat fyra miljoner kronor för att inrätta ett Integrations- och inkluderingsstöd. Den största målgruppen för stödet är nyanlända, men det riktar sig också till personer med funktionsnedsättning.

Feministiskt initiativ: Kommunen bör kolla på hur vi kan köpa in kunskap från funktionsrättsorganisationer vilket både skulle bidra till att säkerställa mänskliga rättigheter för personer med normbrytande funktionalitet, och samtidigt bidra till finansiering för organisationerna. Ett annat alternativ är att kolla på möjligheterna till IOP-avtal och gemensamma projekt mellan kommun och funktionsrättsföreningar.

Kristdemokraterna: Vi ser gärna en förnyad översyn över bidragens fördelning och storlek. Dom bidrag som rör kommunen i stort ska ligga på kommunstyrelsen, medan dom som enbart berör enskilda nämnder ska ligga där. Vi vill stärka föreningarnas ställning och öka kommunens dialog och samverkan med föreningslivet, exempelvis inom ramen för LÖK (lokal överenskommelse med föreningslivet).

Liberalerna: Eftersom det finns en begränsad mängd föreningsbidrag att fördela måste varje enskild förenings ansökan prövas enligt fastställt ramverk. 

Miljöpartiet: Vi driver en översyn på nationell nivå i första hand. Bidraget till funktionsrättsorganisationer har inte höjts på många år, trots att fler uppfyller villkoren och därför får del av den gemensamma kakan. Vi tycker att det är för krångligt med föreningsbidrag idag och har redan startat en översyn av kommunens stöd till föreningslivet, och det kommer vi jobba vidare med nästa mandatperiod också.

Moderaterna: Låt oss diskutera den frågan.

Socialdemokraterna: Att säkra funktionsrättsföreningarnas framtid och ekonomiska överlevnad måste ha sin grund i medlemsvärvning. Funktionsrättsföreningar måste fortsätta vara relevanta och vara den starka rösten i samhället som står på medlemmarnas sida. Funktionsrättsföreningar ska givetvis får föreningsbidrag. Vi vill också fortsätta att vara påhittiga tillsammans genom gemensamma projekt där vi också kan söka pengar från exempelvis Allmänna arvsfonden.

Sverigedemokraterna: Det är vår uppfattning att det är fel ställe att spara på stöd till funktionsrättsföreningarna. Så länge den kontrollen är säkrad så ser vi inget mål i sig att man från det offentligas sida ska hålla de olika ideella organisationerna levande men ”på svältkost”.

Vänsterpartiet: Förra året gjorde kommunen ett överskott på 1,1 miljarder kronor. Vi har råd att ge mer resurser till funktionsrättsrörelsen, med långsiktiga perspektiv, och stödet bör framför allt gå via kommunstyrelsen.

Kristna värdepartiet (sitter inte i fullmäktige): När det gäller föreningar som är särskilt viktiga för människor med funktionsnedsättning vill vi att generösa bidrag ges så att dessa inte bara överlever utan kan frodas. 

Landsbyggdspartiet (sitter inte i fullmäktige): Genom allt mindre kommunal aktivitet så förlitar man sig mer på organisationer så självklart ska dom som tar allt mer ansvar också ha garantier. Det är viktigt att se “alla” funktionshinder. Så ekonomiskt ska alla ha bidrag.

Utvecklingspartiet (sitter inte i fullmäktige): Alla föreningar har ett eget stort ansvar för att finansiera sina verksamheter så bra som möjligt. Samtidigt anser vi att det finns ett särskilt behov att stötta funktionsrättsföreningar med bidrag. Eftersom vi anser att kommunen måste involvera företrädare för funktionshinder mycket bättre i behovsbeskrivningar och kopplat till beslutsunderlag anser vi att det i sig skapar möjligheter för ersättningar som gör dessa uppdrag finansierade.